Bytte karantän – rutinerna kom tillbaka

Våra studierutiner och vardagliga rutiner har förändrats snabbt på kort tid. Alla studenter vid JU pluggar sedan en tid hemma och det gäller även de flesta av JU:s studenter som studerar utomlands denna vårtermin. EDIT har talat med Sara-Gül Kangöz som befinner sig Antwerpen i Belgien och lever i karantän under sitt utbyte sedan en dryg månad tillbaka.

I Belgien har man vidtagit diverse åtgärder för att försöka stoppa spridningen av coronavirsuet. Till exempel har alla högskolor och vuxenutbildningar övergått till digital undervisning och befolkningen uppmanas att arbeta hemifrån. Landet har även infört regler om utomhusaktiviteter. Ifall du går utanför huset är det endast för att röra på dig eller att gå till mataffären. Vid motionering utomhus gäller det att hålla sig en och en halv meter ifrån andra människor och man får endast vistas i närhet med en annan person utomhus. Sara-Gül berättar att man ser poliser överallt i staden när man går utanför huset som försäkrar sig att alla följer de nationella rekommendationerna.

Var bor du och hur är din karantän? 

Jag bor i en husvagn i en gammal lagerlokal här i Antwerpen, säger Sara-Gül och brister ut i skratt. När jag flyttade hit hyrde jag en studentlägenhet av en belgisk student som pluggar i Barcelona den här terminen på utbyte. Skolan stängde ner för lite mer än en månad sedan och sedan dess är vi tvungna att stanna hemma tills vidare på grund av virusutbrottet. Samtidigt som skolan stängde ner fick jag förkylningssymptom, så utöver att vi var tvungna att stanna hemma valde jag att sitta själv i karantän i två veckor eftersom de inte testar någon med så milda symptom här. Jag var ensam inomhus i två veckor i mitt gamla boende. Det funkade inte suveränt. När jag väl piggnade till och skulle börja plugga var det ganska svårt att hålla strukturer och rutiner uppe. Det var så karantäntiden började. 

Nu bor jag i den här lagerlokalen med två andra kvinnor och det hände av en ren slump. Min klasskompis är här på “work-away”, vilket betyder att man bor gratis och arbetar på platsen där du bor. Hon bodde hos en kvinna som är teaterregissör och teaterkostym-makare och hennes hem är den här stora, gamla lagerlokalen som renoveras av personerna som bor här på sin work-away. Jag tyckte det lät trevligt och det fanns plats för mig här. Jag kände mig i stort behov av socialt sällskap eftersom jag hade suttit själv i karantän i drygt tre veckor. Då valde jag att flytta in.

Renoveringsarbete med rumskompisen Astrit Karro är en självklarhet i Sara-Güls karantän
Foto: Sara-Gül Kangöz

Hur är det att vara i karantän utomlands?

När jag bodde ensam i karantän tyckte jag inte alls om det. Men nu, har jag en jättestor yta att röra mig på och jag har tillgång till utomhusmiljö uppe på taket på lagerlokalen. Alla lever ju i en karantän-bubbla, men det var verkligen en lycklig slump att jag kunde flytta in i detta boende. Här kan jag varva fysiskt arbete med att studera eftersom jag hjälper till att renovera lokalen med de andra som bor här och är på work-away. Det är en helt annan grej än att sitta själv i en liten lägenhet. Tidigare tappade jag helt dygnsrytmen och struktur på vardagen även fast jag försökte ihärdigt att ha en struktur. Nu har jag social kontakt varje dag och livet känns enklare.

Hur har plugget förändrats sedan du sitter i karantän?

Mycket har varit lätt att anpassa till digital distansundervisning och jag är imponerad över hur lätt skolan har lyckats anpassa studierna till det digitala. Vi har haft några presentationer under dessa veckor och många videomöten. Det kräver att alla ska vara uppkopplad, man ska dela skärmar och det är lite krångligt att få till det. Där sitter man framför sin lilla webbkamera och blir bedömd på ögonkontakt och kroppsspråk under presentationerna? Allting har inte varit helt lätt att anpassa.  

Mina rutiner vad gäller pluggat har förändrats. Dels, försöker jag ställa klockan så att jag börjar en viss tid. När jag bodde själv i studentlägenheten i början av karantän-tiden gick jag en morgonpromenad till “skolan”. Direkt när jag kom hem igen ställde jag om klockan till att ringa när skoldagen var slut. När jag hade pluggat klart och klockan ringde gick jag ytterligare en promenad och gick “hem” från skolan, alltså hem igen. Under dagen brukade vi också se till i det grupparbete jag har att ha bestämda tider när vi hade videomöten. Genom att sätta tider för min pluggdag markerade jag för mig själv att jag pluggade när jag skulle plugga och var ledig när jag var ledig. Jag upplevde att när jag bara var “hemma” kunde jag plugga i en kvart, sedan scrolla på instagram i 50 minuter och sen plugga lite till. Man blir distraherad helt enkelt. 

Studierna sker helt på distans och digitalt sedan en månad tillbaka
Foto: Sara-Gül Kangöz

Jag tycker om att träffa människor och plugga ihop, vilket har varit en stor omställning för mig. Därför har jag börjat ringa en klasskompis från JU som också pluggar utomlands i karantän och vi har försökt återskapa våra gamla pluggrutiner. Vi ställer klockan på 45 minuter och så pluggar vi i 45 minuter. När klockan ringer då ringer vi varandra och samtalar under pluggpausen. Vi gör det för att hålla lågan uppe och fokus på plugget.

Hur har rutinerna förändrats av att vara i karantän?        

Eftersom jag är i den här märkliga bo-i-en-husvagn-i-ett-lagerhus-karantän, har jag rätt schyssta rutiner. Jag och min klasskompis som också bor här brukar ta en löprunda i en park utanför huset eller göra yoga på morgonen. Sedan äter man sina måltider och jag varvar plugg med fysiskt arbete. Det är helt klart ett lugnare tempo att vara hemma ständigt än om man ska ut och fara och flänga upplever jag.

Kommer du stanna i Antwerpen i din karantän?

Planen är att stanna kvar i Antwerpen och studera här tills terminen är slut. Jag är i en trevlig och givande miljö och får på köpet lära mig att renovera vid sidan av mina studier. 

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*